CS och bloggande

Nu blir det lite tjatigt men jag har sista veckorna fått ett antal mail från ledsna, arga och frustrerade människor och kände att jag därför återigen måste ta upp ämnet bloggande. Men först några ord om skrivelsen som inkommit till CS avseende hälsoprogrammet. Några av mailen gällde även den. De personer som mailat mig ansåg att dom blivit lurade att skriva på listan då skrivelsen i sig inte var med när listan gick runt på Tollarp.

För mig är skrivelsen ett helt adekvat och lämpligt sätt att handlägga situationen. Det vill säga är man inte nöjd med det beslut som fattas så skickar man in en skrivelse till rätt instutition och överklagar det. I mina ögon är uppfödarens agerade helt korrekt. Han vill inte ha något hälsoprogram, alltså överklagade han beslutet hos CS och CS får då ta ställning till de argument han framför, ser inte något som helst felaktigt i det. Om man i efterhand ångrar att man skrivit på listan eller om man anser att man inte fått tillräcklig information så tycker jag att man tar upp det med berörd person. Jag kan överhuvudtaget inte yttra mig avseende detta då jag inte blivit tillfrågad om jag ville skriva på listan (konstigt va). CS har valt att inte lägga någon vikt vid skrivelsen och avslagit begäran så då är det här utagerat för min del i alla fall.

Nu till resten av mailen. Gällande blogg där många blivit ledsna och upprörda då dom tycker att bloggerskan inte är sanningsenlig, förtalar människor m m. Om detta tycker jag som följer. Går man in på SKK:s avelsdata och tittar på bloggerskans kullar så är det utan tvekan så att den här uppfödaren inte följer SKK:s rekommendationer. Hon följer inte heller rasklubbens rekommendationer.

Inget av detta är skäl till att jag valt att inte ha något med denna uppfödare att göra. Som alltid skiljer jag på sak och person. Alla har rätt till sin åsikt och att avla enligt sin egen övertygelse och självfallet också att inte följa de rekommendationer som finns. Orsaken till att jag inte vill ha med personen att göra är just hennes person. Det är min åsikt att hon under lång tid trakasserat och varit elak mot flera av de människor jag bryr mig om. Och då väljer jag helt enkelt andra att samarbeta med.

Med det inte sagt att jag har rätt och hon har fel. Det här är ett helt och hållet personligt ställningstagande som var och en har rätt att göra. Frågar man någon annan så har dom säkerligen en annan åsikt. Och därmed är det punkt. Jag har inte någon som helst avsikt att slösa varken energi eller tid på det här. Varför skulle jag. Allas vår tid är begränsad, så också min. Så jag väljer helt enkelt att fokusera mina krafter och min energi på postivia saker. Det finns så fantastiskt många fina, goa, ärliga och härliga personer att arbeta tillsammans med så varför i hela friden ska man ägna energi åt dom man inte gillar?

Självfallet menar jag inte att man ska finna sig i att bli förtalad eller trakasserad men det får tas i lämplig instans inte på bloggar på internet. Och lika självfallet så ska man kunna ta upp vilka ämnen som helst men jag tycker att man ska hålla sig till sak. Det är en sak att ta upp exempel för att klargöra men att kalla folk för än det ena och än det andra och så vidare är minst sagt onödigt och dessutom patognomt för den här typen av människor. Det är helt meningslöst att vi andra börjar betee oss på samma sätt och leder bara till en negativ spiral där vi istället för att blicka framåt och jobba för bra och positiva syften istället ägnar vårt fokus åt att kasta skit hit och dit och sänka oss till en nivå där vi definitivt inte hör hemma.

Dessutom så är jag övertygad om att syftet med att hålla på med det som nu försigår är att ställa till bråk och ovänskap. Självfallet är jag också medveten om att ett sådant här ställningtagande sannolikt får till konsekvens än mer uttalade lögner, förtal mm för att försöka få någon typ av reaktion då det är det som enligt min mening är poängen med det hela men jag väljer faktiskt att bortse även från det, det rör mig helt enkelt inte i ryggen. För om vi alla struntar i det hela så förfelas hela fundamentet med sådant beteende och det rinner ut i sanden precis som det ska. Så kom igen nu alla klokingar, vi bojkottar hela cirkusen, raderar skiten ur våra sinnen och gör som våra vovvar, vi ägnar oss åt allt det roliga och fantastiska som finns i livet istället.

Kommentarer

Har upptäckt ett mycket intressant fenomen. Det skapas bloggar både lite här och där och somliga av dem har ett mer eller mindre inkorrekt innehåll. Hmmmm tänker man, det här har blivit tokigt, den här personen har antingen oanandes fått saker och ting om bakfoten eller skriver medvetet långa essäer som inte är med sanningen överrensstämmande. Jag tar och lämnar en kommentar och försöker åtminstone korrigera rena faktafel så att inte läsare av bloggen också blir missledda.

Men si näpp, det går inte. För att kommentarerna ska godkännas först. Bloggaren har alltså lagt in spärr för att först få granska kommentarerna innan dom läggs ut på bloggen. Vilket självfallet omöjliggör konstruktiv kritik. Bloggen blir därmed som en liten klubb för inbördes beundran. Bloggaren kan alltså skriva än det ena och än det andra, helt taget från luften, välja ut de kommentarer som passar bloggarens syfte. Oanande läsare tolkar den uppenbarligen oemotsagda bloggen som sanning och förfasas över hur hemskt det går till här i världen.

Ja jag vet, det är patetiskt och oerhört synd om de här människorna. Men jag tänkte ändå att det kunde vara bra att påtala detta fenomen. Dels för att jag rent principiellt tycker att ordet borde vara fritt men sen också för att hur mycket man än kan förstå att de här personerna inte mår särskilt bra så ställer dom ändå till en hel del bekymmer för andra i sina försök att må lite bättre. Dom rår inte för det men det drabbar andra helt oskyldiga människor och det är för mig inte försvarbart.

Evidensbaserad avel?

Erfarna uppfödare hyllas och det med all rätt. Den kunskap och erfarenhet dom bidrar med är helt essentiell. Vi skulle inte komma långt utan dom. Men ibland undar man om erfarenhet alltid är det samma som kunnande. Det är ju trots allt personer med olika åsikter och prioriteringar vi pratar om. Ett exempel. Oröntgad hanhund, pappa med C höfter och en övrig valp röntgas i pappans kull med E. Parades första gången vid knappa elva månaders ålder med två tikar. Har på tre år fått tio kullar med fyra tikar, totalt fyrtioåtta valpar, tre kullar med två av tikarna och två kullar med de andra två. Tre av dessa tikar har C höfter och den sista är oröntgad. Annat exempel. Registrerat över tjugo kullar, i endast två av dessa kullar håller man sig under SKK:s inavelsgrad, övriga ligger över 6,25% ända upp till dryga trettio procent. Hur ska man räkna erfarenhet, antal kullar, antal valpar, antal år och är mängd/tid alltid det samma som att man avlar med rasens bästa för ögonen eller för den delen lär av sina misstag? Varför är det ett sådant motstånd, är det helt omöjligt att integrera kunnande med vetenskap just i hundaveln? Av vilka skäl är dom helt oförenliga avseende avel när det fungerar, ja till och med är nödvändigt, i andra sammanhang?

Var på kurs i veckan i ämnet cytostatikautlöst illamående, d v s hur vi bäst ska förebygga att våra patienter som får cellgift slipper må illa och kunna individanpassa "illamåendebehandlingen" utifrån varje persons förutsättningar och den typ av cellgift dom får. För att kunna skräddarsy måste vi ha bred kunskap vilken vi som alltid grundar på evidensbaserad medicin. Vi får helt enkelt inte laborera med våra patienter utifrån eget tyckande. Vi ska ha vetenskapligt belagda fakta, så breda och uttömmande som möjligt för att kunna anpassa det till den person vi har framför oss. Men det är fortfarande vi som bedömer personen. Föreläsande docent tog i sammahanget upp ett par slides som jag inte kunde låta bli att översätta till hundavel. Så här såg dom ut på min föreläsning:

Vad menas med evidensbaserad medicin, tre principer:
*God vård bygger på objektiva data: behov av klinisk relevant information, nya forskningsrön förändrar vården, livslångt lärande är nödvändigt.
* Evidenshierarki: Vissa evidens är starkare än andra - använd de starkaste! Evidensstyrkan måste vara klarlagd.
*Enbart vetenskapliga data är inte tillräckligt: måste integreras med kliniskt omdöme innan beslut om riktlinje tas.

Gradering av evidensstyrka:
A: Stark vetenskaplig evidens: Evidens från metaanalyser, systematisk översikt eller välgjorda och stora randomiserade, kontrollerade studier.
B: Måttlig evidens: Evidens från små eller ej optimalt utförda randomiserade studier eller från studier utan randomisering (kohortstudier, fall/kontrollstudier, tvärsnittsstudier)
C: Svag evidens: Expertutlåtande, konsensusrapporter, fallbeskrivningar och andra deskriptiva studier.
D: Vetenskaplig evidens saknas: Inga studier av tillfredställande kvalitet finns tillgängliga.

Utforma riktlinjer är som att: "delta i en tjurfäktning"
Läsa riktlinjer är som att: "vänta på att målarfärg ska torka"
Införa riktlinjer är som att: "försöka få en rund ring att passa i ett fyrkantigt hål"

Och så här översatte jag dem till hundaveln:

Vad menas med evidensbaserad avel, tre principer:
*God avel bygger på objektiva data: behov av relevanta information från avelsarbetet, nya forskningsrön förändrar aveln, livslångt lärande är nödvändigt.
* Evidenshierarki: Vissa evidens är starkare än andra - använd de starkaste! Evidensstyrkan måste vara klarlagd.
*Enbart vetenskapliga data är inte tillräckligt: måste integreras med erfarna uppfödares kunnande innan beslut om riktlinje tas.

Gradering av evidensstyrka:
A: Stark vetenskaplig evidens: Evidens från metaanalyser, systematisk översikt eller välgjorda och stora randomiserade, kontrollerade studier.
B: Måttlig evidens: Evidens från små eller ej optimalt utförda randomiserade studier eller från studier utan randomisering (kohortstudier, fall/kontrollstudier, tvärsnittsstudier)
C: Svag evidens: Expertutlåtande, skriftlig information från enstaka uppfödare utan grund, berättelser om enskilda hundar och andra deskriptiva studier.
D: Vetenskaplig evidens saknas: Inga studier av tillfredställande kvalitet finns tillgängliga.

Utforma avelsstrategier är som att: "delta i en tjurfäktning"
Läsa avelsstrategier är som att: "vänta på att målarfärg ska torka"
Införa avelsstrategier är som att: "försöka få en rund ring att passa i ett fyrkantigt hål"

Kanske kan vara värt att klura på en stund.