Tittar man på inavelsgraderna så var dom hmmmm.... till en början. I och med bildandet av rasklubben och inte minst införandet av RAS började dom räta upp sig och har nu genomgått en total metamorfos. Det blir glasklart att avelsrådets arbete med RAS med b l a framtagandet av den katastrofala situationen med vår genbas har fått näst in till totalt gehör. I stort sett alla uppfödare strävar efter en låg inavelsgrad och att använda avelsdjuren enligt rasklubbens rekomendationer med en direkt och helt fantastisk effekt på inavelsgraderna och matadoraveln. Man har lyckats med det näst intill omöjliga, att stoppa Olle i grind och startat en masseffekt för att bekämpa den svaga genbasen.
Missförstå mig rätt, jag riktar på intet sätt kritik mot dåtidens uppfödare. Det dom hade att tillgå var ju sitt eget kunnande, specialintressen och uppfödarkompisar. Dom gjorde ett enormt bra jobb med tanke på dom förutsättningar som fanns.Det som slår mig är istället hur fantastiskt bra vi har det. Vi har t e x avelsdata, bara en så enkel sak att alla uppfödare kan gå in och provpara sina hundar och få ett direkt svar på inavelsgrad i varje kombination samt tillgång till den tilltänkta valpkullens stamtavla. Vi har en rasklubb som gått ut med väl grundade rekomendationer, vi har avelsråd och valphänvisning med kunniga människor som vet massor om våra gårdisar som man inte kan få fram i avelsdata. Och vi har RAS. En unik avelsstrategi gjord speciellt för våra gårdisar där man lagt ned ett mastodontarbete på att granska helheten hos rasen och vilka åtgärder vi som uppfödare kan vidta för att gynna rasen på bästa sätt.
Man lär sig så otroligt mycket på en sådan här genomgång, den rekomenderas å det varmast åt alla intresserade. Och det är fullt med underbara upptäckter. Jag är stum av beundran över vilka fantastiska uppfödare det finns. Alltså, dom gjorde som dom gjorde "på den tiden". Så kom det nya upptäckter. Intresserade och engagerade så tog dom till sig den nya kunskapen. Köpte det faktum att när det gäller ärftliga sjukdomar så är det siffror, kartläggning och forskning som gäller. Adderade det till sin egen "mjukdata", lång erfarenhet, fingertoppskänsla, kännedom om hundar i rasen och allmänt sunt förnuft. Sorterade i sin avelsbas (säkerligen mycket smärtsamt) arbetade oförtrutet vidare och finns nu för alla oss "noviser" att luta sig mot när det blåser kallt.
Jag kan bara konstatera att vi ÄR otroligt priviligerade
Ipsi och Zelda på Isen
Eska spanar från ett isflak som brutits upp av flödvattnet.
