fredag 15 maj 2009

Förvånad, nej knappast

Nu är våren här på allvar, idag har det varit tjugo grader i skuggan och strålande sol. Bådar gott inför utställningen imorgon. Ska bli så otroligt roligt att få träffa alla fina vovvar, särskilt då mina "bäbisar", ett par av dom har jag inte träffat på flera månader nu. Å så spännande att få se dom, kan knappt vänta. Ipsi ska göra debut i officiella sammanhang. Hon är ju junior än så länge så man får se det mest som träning. Ska bli så roligt att se hur hon uppför sig på en större tillställning och framför allt om hon tycker att det är kul.

Finns en hel del att fundera på vad det gäller utställningsvärden. Det jag tycker är absolut viktigast är att alla har roligt och att man kommer ihåg att det är samma fina vovve man har med sig hem som när man åkte dit oavsett hur bedömningen blir. Den kan variera enorm från gång till gång. Domarna har precis som alla olika smak och tycke och lägger olika vikt vid varierande exteröra detaljer eller helheter. Det är en exteriör bedömning och utseende är bara en liten del av hunden. Det är otroligt få hundar som alltid bedöms bra, dom allra flesta går det upp och ner för på utställning och det kan vara bara att tänka på, särskilt om det är din första utställning.

När det gäller exteriören och utställningsbedömningar skrev Bengt-Åke Bogrens ett mycket intressant och tänkvärt brev i första numret av Gårdshunden. Han är utställningsdomare och uppfödare av rasen. Där resonerar han på hur gårdshunden förändrats genom åren och vilka hundar som premieras och varför. Många kloka tankar tycker jag, läs det om ni missat det.

Såg på rasklubbens hemsida att ansökan om hälsoprogram nu är skickad. Så spännande. Självfallet har det medfört reaktioner på internet, är jag förvånad, nä knappast. Det som är frapperande är att man fortsätter att i olika varianter debattera samma sak d v s vilka effekter restriktioner kan komma att ha på rasen trots att hälsoprogrammet rasklubben ansökt om inte innehåller några sådana. Antingen är det så att man helt saknar argument mot krav på känt höftledsstatus och därför fortsätter att nöta på om restriktioner och dess effekter eller så har man helt enkelt inte förstått det hela. Tja, inte vet jag. Kanske någon klok person kan ge en förklaring?

Jag och tjejerna har fint främmande. Clemens bor hos oss en dryg vecka när matte är på semester. En mycket trevlig herre som funkar med tjejerna utan minsta problem, han till och med leker med Ipsi så att hon blir nöjd. Det är så kul att spana in flockbeteendet. Clemens är den absolut fredligaste hund man kan tänka sig, det är "love peace and understanding" för hela slanten. Men då han bott här ett par dagar så kom Viggo på besök. Och då minsann var det läge att morska upp sig. Aha, en hane på mitt revir som intresserar sig för min nyvunna tjejflock, nä det gillar jag inte, sa Clemens. Härligt att se att till och med den fredligaste funkar precis som en hund när det väl gäller. Dom är fantastiska dom små.

Clemens funderar

1 kommentar:

Sofia sa...

Hejsan!
Nu har jag börjat blogga igen, jag lyfter inte lika "tunga" ämnen som dig..än.., men lite om vardagen mm.
/Sofia, kennel Sofalex