Resor och kärleksmöten

Nu är jag så less att resa så jag kräks på eländet. Började för några veckor sedan, en veckas kurs i södra sverige, jättebra utbildning m.m. men jag är ju inte någon globertrotter utan en som gillar att gå hemma och skrota, helst iklädd pyamas alternativt T-shirt och jeans. Sen har vi varit på parningsresor. Helgen v.45 åkte jag och Eska med tåget ned till Göteborg. Hon är för tung för att få flyga i kabinen så det blir tåget alternativt bil när man åker med henne. Det ville sig inte under helgen så jag lämnade henne där och åkte hem igen på söndag. Landade efter tågresan på jobbet strax före sju, lagom mör då man måste sitta när man bokat hundresa. Fungerade inte heller med parningen må eller tisdag så på onsdag fick Eska åka och träffa en annan snygging. Så slutet gott allting gott på den resan, sonen Jonathan flög ned fredagen efter och tog tåget tillbaka med henne. Samma dag flög jag och Zelda ned till Göteborg. Sov över där och styrde sedan kosan med bil ned till Skåne. Där blev det parning på en gång så vi åkte tillbaka till göteborg och på söndag åter till Luleå.

Veckan efter på tisdag åkte jag in på sjukhus för en mindre operation och torsdag vidare till Jokkmokk på konferens. Sen fick jag faktiskt vara hemma en hel helg, följt av 62 timmars arbetsvecka och på söndag så åker jag till Stockholm för ännu en kurs. Veckan efter ska vi ned till södra sverige och röntga om Pepsi. Phu. Men sen tänker jag absolut inte åka någonstans mer i år. Sex resor inom kort räcker. Vill inte verka gnällig men ibland så blir det bara för mycket flängande helt enkelt.

Men det absolut viktigaste var ju faktiskt att parningarna blev av och det blev dom. Så nu väntar vi förhoppningsvis smått. Är så otroligt spännande. Eska tycker jag ser ut som om hon kan vara dräktig, Zelda vet jag inte ännu. Har bestämt mig för att göra ultraljud även denna gång om jag inte är absolut säker utan det. Var så otorligt roligt att se fosterblåsorna förra gången och i några små hjärtan som slog. Ja jag vet, fostren kan absorberas efter ultraljudet och tiken gå tom men då vet man ju i alla att allt är som det ska så långt.

På söndag är det första advent, så myyyyysigt. Är en riktig julälskare. Vill absolut inte rationalisera bort något. Är så fantastiskt härligt att samlas alla, äta gott, få paket, njuta av stämningen och sällskapet. Och riktig gran ska det vara. Där har jag en otrolig tillgång i min far som redan tidigt på hösten går runt och spanar in julgranar, och dom blir alltid så vackra så ögonen tåras. Längtar.....

Till sist en liten intressant iaktagelse. Faller-i, faller-a, faller-alla, d v s blir man uppvaktad av en man så ramlar det genast in flera intressenter. Undrar hur det kommer sig? Är det så att man utstrålar någon typ av hormoner eller något som gör att man helt plötsligt blir så intressant för det motsatta könet så fort man umgåtts med en av deras "art"? Kanhända män har ett alldeles eget utvecklat sinne som gör att dom dras till en så fort man "är på banan". Underligt är det i vilket fall. Någon som har en bra förklaring till detta fenomen?